"I boken efter "Kvicksilver", inser jag att jag ändrat mina åsikter om mycket, eller kanske inte ändrat dem rakt av. Kanske mer ändrat inställning och lösning på mycket av det som drabbat mig. Väljer man att läsa också "Kvicksilver", så är det heller inte så svårt att räkna ut. Jag fortsätter också att låta mina vänner höras och synas, med hjälp av de inlägg jag gjort i boktexten. Då jag allt som oftast tycker precis som de och kvinnan som startade den MS-gruppen är: "Marika Mystica Dolmseth Norberg", så stort tack till henne!
"Till sist hade nattvak och amning tärt på mina krafter ordentligt, men också efter den andra sonen kunde jag återgå till arbetet i vanlig ordning efter mammaledigheten. Även om jag nu var både trött och less på det mesta. Trotts den mycket begränsade nattsömnen, så tillät jag ändå inte mig själv att sova den minsta lilla stund under dagtid. Jag gav mig inte ens tiden att jämföra barnets beteende efter olika saker jag själv ätit. Orsakerna till magknip kan ändå vara många, det kan till och med finnas olika orsaker vid olika tillfällen. Det blev ett helt enkelt ett detektivarbete jag inte tyckte mig ha tid med. Därefter kom ändå några år fria från märkliga domningar och smärtor, och det kändes helt enkelt rätt bra en tid …, förutom att jag alltid var så himla trött. Det har ändå alltid varit viktigt för mig att vara som "alla andra" och jag fick sannerligen kämpa för det. Problemet är kanske ändå att något sådant aldrig funnits."
"Med facit i hand så visar StorNickes barn upp hemligheter i vårt släkte, som egentligen inte alls var några hemligheter på den tiden. Det var helt enkelt den tidens sätt att leva och överleva, och där fanns ingen tanke på att något av det skulle vara fel. Det var bara en tillvaro som byggdes med stor möda och användes för tiden. Att byta barn mellan varandra var många gånger så pass normalt, att det närmast skulle ses som onormalt att alls ifrågasätta saken. Om någon nödhjälp överhuvudtaget sändes till Norrland, så fördelades endast den hjälpen över dem som mest troligt skulle överleva och kunna återbetala den. Att den välbärgade storbonden fick nödhjälp medan de riktigt fattiga inte fick någon hjälp alls, var helt enkelt den tidens anda. De fattiga fick skylla sig själva, och skulle inte skämmas bort var det sagt. Vår släkt med både kända och okända personer, har jag på mitt sätt fogat till den kända svenska historien. Jag har låtit en lite grå massa visa vad som varit och vad man levt i. Vad man lyckats överleva eller kanske tvärtom, inte överlevde."
Adress: Bladgatan 172, 93158 Skellefteå
E-post: ninarlinder@outlook.com
2022-05-03 - I ännu ett av mina MS-skov, tar jag en längre paus med skrivandet!
Jag har nog skrivit på det mesta under min barndom. Det var först i medelåldern jag tog mig i kragen, och "ordbehandlade" mellan två pärmar och i korrekt sidnumrering. Med andra ord så var det sannerligen "bättre sent än aldrig", för min del. Jag har hjälpt mig själv till det som existerar idag, och försöker hjälpa andra så mycket jag kan. Dock är jag inte någon lärare, men tipsa gör jag gärna om jag kan.
Boktips och länkar på Facebook:
Idag har jag då hunnit skriva tre böcker och skriver nu på en fjärde som jag redan namngett: "Familjen Komsa", och det blir verkligen något helt annorlunda för min del. En "Slow Fiction".
2022-02-09
Alla sätt att få till en bok är nog bra, bara man lyckas med det. Då jag själv har MS så långt tillbaka som 23-årsålder, så är ändå ordbehandlaren ett måste. Det finns inte en suck att jag skulle klara av att återge någon berättelse alls utan den. Det har ändå tagit mig en hel del år att få till någon form av ordning på skrivandet. Vilket i mitt fall egentligen inte handlar om skrivandet, utan om kunskapen runt skrivredskapet.
Jag har gått kurser av alla möjliga slag vilka har varit otroligt jobbiga. På något sätt var det ändå de kurserna som gav mig en spark i baken att ställa i ordning det som funkar för MIG. Att tala om för mig HUR man ska göra för att få till en bok med kapitel och innehåll i ordning, det vet jag i dag är lönlöst. Talar man istället om VAD det är man vill ha, så fixar jag det på mitt sätt. Vilket https://www.elementx.se/ lyckades med. Sen om alla gillar det jag skriver är ju en annan sak, men klarar jag bara av att släppa lite på "prestige-ångesten" så kan jag utvecklas likväl som alla andra.
I min MS har jag stora behov av att hålla både fingrar och händer i rörelse ... = Alltså skriver jag. Det är idag mitt liv, och jag älskar att leva!
"Vid "utlottningen" av Neiila, Sígne och Arsa, hade både bönder och affärsmän lockats till Luokta av Sitarådet. Med löfte om gratis arbetskraft till gården naturligtvis, men det var inte tal om något lugn de gånger de träffades. Brännvinet av malört var också en "gäst" och man kastade helt enkelt tärning om "arbetskraften" som överlevt "den röda natten". Då Kyrkan bannlyst alla spel hade Sitarådet istället kallat tärningen för "lott", och på så sätt kommit undan förbudet. Trots alla Sitarådets stränga förbud blev ändå "den röda natten" en omtalad händelse, just tack vare den så kallade "gästen".
Med andra ord, hade det inte varit någon större ansträngning för "Stalo Fjällblod" att komma över vetskapen, att tre barn av Komsablod fortfarande var vid liv. I sin tur sökte Stalo rätt på byns samlingsplats, och grävde sig ned under värdshuset och väntade. I sju år hade det sedan bara varit lugnt och stilla, om man inte räknade med sönerna Piroks handgemäng förstås. De slagsmålen dolde det mesta av det som hände, och det ingen visste något om kunde lugnt fortsätta att växa under värdshuset.
Det som bäddats ned i Málagesjön för tillväxt, hade också goda möjligheter att äta ur fiskarnas nät och utvecklas. I sjöns mitt kunde det ibland formligen explodera av Stalos kalvar. Tömda fisknät flöt trasiga iland till bybornas ilska, och byborna gav nomaderna skulden. Vilket naturligtvis underlättade allt för Stalo, där han låg och njöt under värdshuset i lugn och ro."
Under Pinterest samlar jag en hel del av de saker som jag vill återkomma till, en "annan gång". Text och bilder som jag absolut inte minns på egen hand. Jag tar istället Pinterest till hjälp för att ha någon ordning på oordningen, om jag säger. Min dators hårddisk liknar egentligen mer en slags pärm där varje flik har ett eget innehåll.Vi är en hel del som har MS idag, och jag är bara en av dem.
info@egenutgivarna.se